knasbubblemor

YES! Den 12:e februari kl 15.25 åker vi till Phuket i Thailand. Det ska bli sååååå skönt.
Tobbe hade vunnit 4000 så vi drog av 2000 kr var på flygstolen. Jag betalade 5499 kr för flyget t/r. Kommer hem till Göteborg kl 21.00 den 27:e februari.
Hotellet är vi på väg att boka nu. Tobbe har skickat en förfrågan till ett ställe som tar 166 kr per natt för ett dubbelrum. Detta är ett hotell i klass med vilket fint hotell som helst med egen pool och 50 meter till en 3 km lång strand.
Vi ska bo ca 5 km utanför Phuket stad så vi får ta bussen som säkert kostar 4 kr eller nåt in till stan.
För oss gamla människor är det skönt att slippa krogbuset precis i huvudet när vi ska ha vår skönhetssömn.
Vi tar hotellet hela vistelsen dvs 14 dagar. Förmodligen åker vi på någon tripp några dagar, men då slipper vi checka ut och bära runt våra saker. Tar tandborsten och drar om vi ser nåt som lockar. Det känns som att vi har råd med ett extra rum någon natt eftersom 166 kr är ganska dyrt haha. En bugalow var som helst kostar ca 80 kr / natt. Fast jag valde hotell för då minskar risken för orm i sängen...
Orm i sängen har jag ändå. Jo, Henke, du har fel. Gamla människor som Tobbe och jag har faktiskt sex, tom din gamla mamma.. Vilken chock för dig va? För att inte tala om hur äckligt det måste kännas för lille Bo att mamma faktiskt pippat mer än 2 ggr... Knäppskalleunge!
Jag tycker tanken är mer absurd att mammas lille gosse håller på med sånt. För att inte tala om mammas flicka! Den som rör henne skulle jag vilja slå på käften haha!

Jag var sjukt sjuk i söndags. Frös och hade ont i hela kroppen. Feberkänsla till max.
När jag gick och la mig på kvällen la jag handen på onda halsen. Hade en inflammation i munnen också som gjorde att jag inte kunde tugga och halsen gjorde ont så jag kunde inte svälja.. Bra bantning haha!
Jag var riktigt ämmlig som de säger i Hälsingland. Den jag blev smittad av är dessutom från Hudiksvall, (min ena chef Håkan) han var sjuk på konferensen i torsdags.
Tänkte sjukskriva mig på riktigt.
När jag vaknade på måndagen var jag fortfarande sjuk men mycket bättre än dan innan. Jobbade och blev bättre och bättre under dagen. När jag kom hem efter drygt 12 timmar var jag frisk igen. Visst är det konstigt att jag blir frisk av att jobba hårt 12 timmar utan rast? Åt en hamburgare i bilen medans jag körde..
Detta är faktiskt inte konstigt alls egentligen. Healing är helt outstanding. Det gäller "bara" att få kontakt med energierna utanför sig själv och tillgodogöra sig dess kraft. Dessutom måste man ha en positiv inställning och vägra vara sjuk. Jag blir väldigt mycket sjukare av att tycka synd om mig under en filt..
Cathrine, du har också gåvan. Ge dig på knät.

Nu ligger dottern på akuten (i korridoren).
Hon är röntgad och de har sett att knät är ur led. Ajajaj..
Hon får inte äta och dricka så de kanske planerar en operation.
Hon hörde på röntgen att hon ev skulle få spikar i knät som håller knäskålen på plats i framtiden..
Stackars mammas lilla flickunge...

Jag fick förslag på ämen att skriva om från trogen läsare (utan liv förmodligen).
Jag skulle skriva om mina barn då särskilt om dottern. Det var ett märkligt förslag av 2.
Dottern C har nu varit ute och roat sig vilket medfört att hennes knä är dubbelt så stort som det ska.
Detta vill jag påstå beror på alkoholens påverkan av hjärnan. Hennes hjärna trodde åter igen att hon var dansös. En gång när hon var 7 slog hon ju sönder hela örat under dansutövning.. Då hade hon snurrat 39 varv tills hon blev yr, nu hade hon supit tills hon blev yr.
Vissa människor lär sig aldrig..
Minns inte om jag berättat om hennes andra stöld av alkohol? (det har jag nog..) Som vanligt hade hon rymt, denna gång hade hon med sig sin bror som är 11 månader och 20 dagar yngre, hon själv var en mogen kvinna på 2½ år. Mer mogen än nu faktiskt...
Jag letade som en panikslagen galning efter dessa 2 som jag lämnat utan uppsikt i säkert 1½ minut. (det får inte ta längre tid att pinka när man har 2 terrorister i huset). Såg att kylskåpet var öppet med en stol framför...
Hörde konstiga ljud från vindstrappan och sprang dit. Där längst uppe satt de, trappan var väldigt blöt och luktade Riacenter...
De satt med min Bacardiflaska som jag inhandlat dyrt på bolaget för att någon enstaka gång kunna ta en rom och cola för att lugna ner mina sönderstressade nerver..
Bacardin rann utför trappan och hon (C) som höll i flaskan och hällde ut min dyra rom medvetet sa: " barna tycker inte om prit".
Detta borde hon vetat om för tidigare när hon utförde sin första stöld av sprit borde varit i färskt minne eftersom det helt säkert var samma flaska. Jag var en väldigt sparsam konsument av alkohol på den tiden också..
Den episoden har jag nog också berättat.. Jag hade hällt upp en välförtjänt rom och cola och ställt glaset på bordet i vardagsrummet. Medan jag var i köket hade C vaknat, kravlat ur spjälsängen och hävt min drink i en klunk. Hon gillade cola redan då, men visste inte att mor hade hällt i lite annat också.
Hon satt under bordet som en zombie en lång stund sen började hon dansa (även då) som en besatt.. For omkring som en galning i vardagsrummet och tjöt högt av konstlad glädje.
Jag ringde sjukhuset i panik som vanligt för att kolla om det var lämpligt att komma in och magpumpa C. De skrattade och sa att det var inte nödvändigt när det var så lite, men du får nog sovmorgon imorgon.. Det fick jag haha, hon sov halva dagen nästa dag..
En annan historia var från den tiden när hon var riktigt clever och slutade gymnasiet för att åka flera månader till Grekland, supa skallen i bitar och komma hem med leverskador..  (I princip direkt från flyget till akuten med vraket...Suck..)  Den gången hade hon också varit full och trott hon var kvällens event på krogen för hon hade av någon anledning börjat dansa på bardisken.. Självklart ramlade hon ner och skadade sig då också.
Sammanfattningsvis kan jag bara säga att Cathrine börjar av någon konstig anledning dansa då hon får minsta lilla signal från hjärnan att något är galet. Det funkade inte när du var 2 år eller 7 år eller 18 år eller nu när du snart är 24 år.
Sluta drick sprit och dansa, det är inget för dig..

Nu är jag vaken igen.
Så här intressant känns det att blogga nu för tiden.
Vad ska jag skriva?

Nu går jag och lägger mig...
God natt!

från närsynt dotter....Eldräven behöver du väl inte använda.. Firefox..
Nu tar jag matdesignen istället. Den passar kanske bättre?

Har bytt till den mer strikta designen som heter Mr. Anderson..
Tycker ni jag är lite förmer än er nu? Märkvärdig kanske?

Min kusins dotter Liza har fått sitt andra barn den 6e januari, Det blev en pojke på över 4 kg.
De har inte bestämt vad han ska heta än. Mitt förslag är Tusse. När deras dotter föddes hade jag en katt som hette Maja, ungen döptes till Maja mao ett kattnamn. Tusse är också ett kattnamn fast passande till en hane.

Henke min lille odåga har ingen telefon. Han går mao inte att nå...
Henke är den mest sociala människa jag känner. Funderade igår på hur många som skulle komma på min begravning om ett oväntat dödsfall skulle ske just nu? Det skulle nog bli ca 20 personer om vädret är på kyrkans sida.. Är det regn eller kallt eller så så skulle nog tex mamma stanna hemma hos katten..
Henke skulle garanterat ha över 100 personer på sin tillställning.
Igår ringde en av Henkes kompisar till Tobbe och var riktigt orolig för Henke hade inte fört av sig på 4 dagar. Ingen skulle sakna mig efter 4 dagar..
Han hade gjort sig besväret att kolla upp var Henke var skriven (hos oss) och sen hittat Tobbes mobilnummer på nätet. Såna kompisar har inte jag mer än ev 2 st.
Hoppas verkligen min son uppskattar sina vänner! Han har en hop vettiga killar och tjejer i sin krets som bryr sig. Mest killar skulle jag tro..
Killen som ringde känner nog Henke väl för han var nog orolig över att han skulle vara full och somnat i en snödriva nu när det var 17 minus ute. Jag har aldrig träffat denne unge man så det är en ny bekantskap. En sak vore om det var någon kompis från barndomen, men icke. Tror han är en fd jobbarkompis.
Nu har jag varit inne på blocket och kollat telefoner. Hittade en 3310 för 250 kr. Nu väntar jag bara på ett svar för att veta om den finns kvar. Då åker jag och köper den till Henke. Det kan ju vara bra ifall jag måste väcka honom i en snödriva...
Dessutom tycker jag inte om när jag inte kan nå mina barn, i mina ögon behöver de fortfarande tillsyn till viss del. Ibland händer det saker och då brukar jag få rycka in (och betala bort problemen)..............

Inte slut med Tobbe, men på ledigheten. Börjar jobba imorgon igen. Både skönt och jobbigt.
Rastlös, men ändå trött.
Tränat i 3 dagar nu. Värken börjar avta.
Tråkigt att skriva också...

Jag har tränat två dagar i rad nu... Aj...

Såg Dr Phil idag. Han hade låst in ett antal familjer med hemska barn i sitt terapihus...
Fruktansvärda ungar som jag faktiskt hade god lust att döda.. Särskilt 2 pojkar i 10 årsåldern..
Det jag funderade mest på var varför föräldrarna var så extremt humorlösa? Okej, man kan hålla sig för skratt när man får en lavett av sin son, men hur blev det så?
Alla var gapiga och hängde upp sig på löjliga bagateller. Att ungarna var som de var är inte konstigt alls egentligen.
Såg flera situationer jag hade löst med humor. Det enklaste ibland är att skratta åt eländet, inte när det går helt överstyr, men det är långt dit i de flesta fall.
En pojke argumenterade enormt bra. Han var smartare än sin morsa med hästlängder, men han var hemsk, påminde mig om Damien i filmen Omen...
Att jag tänkte på detta var att jag såg ett filmklipp med min son på facebook (Isak Hübinette s sida). Där sitter mongot och tokskrattar som bara han kan..
Cathrine skrattar också som en mistlur som hakat upp sig ofta..
Deras uppväxt var inte alltid en idyll från en sagobok, de var hemska ibland, men de kan åtminstone skratta.. Jag var ofta sönderstressad och aggressiv. De betedde sig som 2 döva galningar emellanåt. Kanske hade de varit styckmördare båda 2 om de inte haft lite humor i sin uppväxt? Vad vet jag?
Skratta vidare mina små otäckingar...

God Jul till alla er vars tid inte är mer värd än att ni läser min skitblogg...

Under tiden jag skrev förra inlägget om att jag inte orkar göra saker mot min vilja så ringde min bror från Örebro.
Han med familj skulle kommit hit imorgon. De ska ha Katarinas släkt hemma på julafton.
De orkar inte komma imorgon. Mat ska lagas, huset ska städas och nu var de och handlade.
Förstår dem till 100%. De kommer efter jul istället. Bra beslut!

Idag skulle jag följt med Tobbe för att äta julmiddag med hans släkt. Trevliga människor allihop, men..

De sista 2 månaderna har jag pressat mig till det yttersta på jobbet. Jobbat extra i Örebro osv. För 7 år sen gick jag kraftigt in i väggen och jag känner samma symptom nu. Irriterad, nära till lipen, ont i armarna, kraftlös i händerna, trött osv...

När man varit inne i den snurren en gång så passar man sig väldigt noga för att gå dit igen. Jag är inte så fysiskt trött, men psykiskt helt slut.

Sitta med en massa människor och prata om att snön gått bort precis före jul och en massa andra plattityder det orkar jag bara inte med nu. Resultatet skulle bli att jag blir helt slut, antingen vill jag då slå någon (inte fint beteende på en familjesammankomst) eller så brister allt och jag sitter där och gråter bland min sambos familj. Inget av alternativen känns speciellt vettigt. Det är ju inte deras fel att jag inte mår bra och då blir det trevligare även för dem om de slipper min negativa energi.
Den positiva energin har jag gjort slut på i diverse livsmedelsbutiker runt om i landet...

Nu skulle det bästa för mig varit att ha en hund. Det finns absolut ingen bättre medicin för mig.

Förra gången jag gick i väggen hade jag en kanin, många katter och en egen hund och en lånehund.
En kompis till mig sa att jag fick skärpa mig. Du kan för fan inte sitta där ute i skogen med en kanin som sällskap sa hon.
Är man ingen djurmänniska så fattar man inte vilka positiva energier man kan få från ett djur. Denna kanin bodde inte i bur utan gick lös både inne och ute, han var rumsren (efter ca 1000 lyft ut på altanen när han kissat, trägen vinner), han kom när jag ropade och var allmänt trevlig. Han gav mig 1000 gånger mer energi än vad någon människa kunde gjort. Det är svårt att inte le när ett litet gulligt djur gör något tokigt. Han vär en sådan personlighet. När jag åkte någonstans följde han med och satt i framsätet.. Saknar Issen mer än något annat djur jag haft. Fast jag vet han har det bra i djurhimlen på sin gröna äng.

Nu ska jag bara ta det lugnt och inte göra någonting. Jobbar halv dag på måndag sen är jag ledig 6 dagar. Skönt! Då vet jag att jag mår bättre igen för detta är bara symptom på ev kommande utbrändhet. Det går att stoppa genom att inte göra saker man inte vill...

Marcus Fagervall!

Varför är jag så gammal?? Haha.

Fy fan vilken tråkig dag.. Vad gör man en sån här dag när det är kallt ute och inget händer? Lite tips tack!

Läste nyss Millas blogg om tankar och oro för vad som skulle hända om 10 år.
Tack och lov vet vi inget om det idag.
Eftersom jag har drygt 20 års försprång så kan jag ju berätta lite om hur mina tankar om framtiden var och hur det blev..

6 år: Jag ville bli advokat. Visste inte vad det var för något men tyckte det var ett trevligt ord att säga.
Min kontakt med det juridiska sen var en skilsmässoadvokat...

10 år: Jag bara skulle bli veterinär. Fick reda på att djurförsök ingick i utbildningen och att 5,0 inte räckte för att komma in på den linjen.. Då gick det bort. Såg också ett program på TV där de opererade en häst, jag höll på att svimma.. Är alldeles för blödig för att bli vererinär, skulle ha hela huset fullt med djur jag skulle vägra att avliva..

18 år: Jag skulle bli socionom. Kom in på den linjen,,, i Umeå.. Nej tack, då fick det bli kassan på ICA istället.

20 år: Jag skulle bli journalist. Kom in som reserv på Skurups folkhögskola, men blev istället gravid. Hej Cathrine!

21 år: Jag skulle ha 4 barn. Cathrine var hur snäll som helst (som baby...) sen kom hennes bror och då fick det räcka bra med 2. Lite strul kan man väl säga med deras far också......

24 år: Skild med 2 barn och en inkomst på 6000 i månaden.och 100 000 i skulder  YES! så hade jag tänkt min framtid.

28 år: Jag ska studera och få ett bra jobb. Ja visst, jag studerade på komvux för att läsa in 3:e gymnasieåret. Det var lönsamt just då när barnen började bli stora och krävde allt mer hmmm .. Dessutom var jag tvungen att jobba på krogen på kvällarna för att kunna betala hyran.. Sååå jävla trött var jag.
När studierna var klara satt jag där med ett papper med en massa mvg och vg på. Bra att ha när man inser att det går åt helvete om jag ska hålla på så här flera år till.. hejdå högskolan.

30 år: Jobbade som säljare. Henke gick i 2an och började slå sina kamrater och säga fula ord i skolan till fröken... Kände att jag började tappa greppet om barnen så jag sa upp mig som säljare och började jobba som croupier på nätterna istället. Då kunde jag vara hemma när ungarna var vakna och sova när de var i skolan och jobba när de sov. Funkade riktigt bra faktiskt.

38 år: Äntligen är barnen så stora att jag kan tänka på mig själv.. Just det.. Nu började alla problem som gjorde att jag knappt orkade mig ur sängen. Hade satsat på att vara egen företagare igen för tredje gången. Gör aldrig det flickor.. Jobbade halvt ihjäl mig igen. Strul med sonen. Rätt in i väggen i 180 km / h med huvudet före...

Idag 44 år: Vad har hänt egentligen? Hur fort har det inte gått hit!!!

Idag har jag en man jag trivs med, ett jobb jag trivs med, och ungarna klarar sig i stort sett (Henke?).
Ingenting blev som jag planerat. Ingen akademisk utbildning alls. Trots att jag faktiskt har ett hyfsat läshuvud. Ekonomin börjar sakta bli bättre, men är långt ifrån bekymmersfri. Men, va fan gör det? Jag har ett hem, är frisk, har alltid mat, har en bra relation, barnen är friska, har vettiga vänner mm.

Ibland tycker jag man ska stanna upp lite och fundera på vad man verkligen vill ha. Det handlar inte om ett fint jobb eller en dyr bil. Det handlar om att må bra! Det har inte alltid varit lätt i livet, men jag har blivit som katten och landar med fötterna först.
Ta inte så allvarligt på om saker inte blir som man tänkt för de blir som det är meningen. En liten detalj kan göra att livet vänder åt ett helt annat håll och det är det som gör det intressant att leva.
Tänk vad tråkigt om vi visste precis hur det ser ut om 10 år (MIlla). Då lever man inte utan då överlever man bara...
OCH: Glöm inte att skratta så det gör ont i magen. Det var längesen, men det händer ibland. Det är nog det viktigaste att vi har kul ibland i vardagstristessen.